The things I do for love.

Idag har jag inte haft några lektioner. Ändå ringde alarmet kvart i sju i morse. KVART. I. SJU.
Upp. Duscha. Äta frulle.
Fick lite sällskap på bussen. Jacob skulle till Lund också, och därför klev jag upp. Jag blir så himla mycket mer motiverad när han är nära. Dessutom gav det mig en anledning att vara så där extremt duktig som jag vill, och faktiskt plugga under mina lediga dagar. Så det har jag gjort idag. Läst två artiklar, varav en troligen kommer hjälpa mig med min uppsats, och lånat två böcker, varav en troligen också kommer hjälpa mig med uppsatsen. Den andra artikeln (och den andra boken): pretty dull, och kanske säkert intressant om jag vore intresserad av skiten just nu. Och om författaren ifråga gjort något bra av ett intressant ämne. Fiiii.
Nu gör jag så här med huden i min panna (som jag alltid har gjort) och går hem. Bannemig.

Ljósið.

Jag tror jag vet vad det är som är fel.
Jag har glömt hur man skaffar vänner. Trodde inte att jag skulle behöva det som 20-åring. Men jag tror det är det som saknas för att jag ska fungera som jag brukade. Jag känner inte alls igen den här sidan av mig själv, som ständigt är beroende av sällskap. Jag brukade sitta hemma vid datorn konstant. Nu känner jag mig som världens ensammaste människa när jag gör det. Jag drar tillbaka dem jag har för att själv slippa inse faktum: att jag inte har mer än två nära vänner här nere. Varför måste det vara så. Himla. Svårt hela tiden? Kan det inte alltid bara vara enkelt? Lite i alla fall. Så man åtminstone känner sig motiverad till att gå upp på morgonen. Det skulle jag vilja. Jag borde vara glad jämt. Jag vill vara glad jämt. Jag vill bara vara ledsen när jag sörjer och kollar på sorglig film. Inte annars. Inte alls annars.

If the Pirates of the Caribbean breaks down, the pirates don't eat the tourists.

Haha, bästa citatet i Jurassic Park.

Idag hade jag inga lektioner, men jag ställde änd klockan på nio IFALL jag skulle känna för att göra lite nytta. Vaknade halv tolv. Tydligen inte. Satt sen i nattischa och läste Pride and Prejudice i evigheters evigheter (och ändå har jag bara läst hälften av det jag ska läsa (typ?) till nästa vecka) och klagade sen över att jag inget sällskap hade och egentligen inte orkade fixa till mig för något annat heller. TVETYDIGT. Vad ville jag egentligen? Blev i alla fall uppbjuden på pannacotta av min kära granne Lotta så det slutade med att jag slängde mig i duschen och gick upp till henne sen. Det var trevligt! Efter det kunde jag liksom utan ångest vara ensam hemma hela kvällen utan att känna mig patetisk och asocial. Så det var skönt. Hon räddade min dag.
Annars gick jag och skulle hämta mitt paket på Entré efter middagen. Har beställt en 800 sidor lång bok från Adlibris bokrea (för 20 spänn!? två och ett halvt öre per sida liksom) och jag fick avisering om den idag. Jag trodde självklart att den kommit in då aviseringen skickas ut, men när jag kom dit fanns paketet inte där. Oh well, en kvarts promenad till ingen nytta har väl ingen dött av. Ska dit imorgon igen. Det är nog en rolig bok.
Nu ikväll såg jag Jurassic Park. Fett awesome film det är ändå. Vill nästan se tvåan nu på en gång bara för att. Men det känns onödigt. Har sträcksett så mycket nu på sistone. Six Feet Under är slut. Och nu vet jag inte vad jag ska se härnäst. Särskilt eftersom mitt bredband inte är nog snabbt för att jag ska klara av att ladda ner (vilket innebär att jag måste KÖPA allt jag vill se).

HerreGUD vad girig jag har blivit. För tre år sen hade jag ALDRIG tänkt en tanke på att ladda ner film. Men så visste jag inte vad pengar var då heller. JOBBIGT LIV.