Forget about it.

Jag tvivlar på att det bara är jag som har en thing för ansiktbehåring på killar/män. Det är sjukt sexigt. Tomtens skägg är väl kanske inte helt att sträva efter men ett sånt där lagomt skägg som bara sticks lite. En riktigt nice grej är när man kan klia sig med det. Det är nice.
Nu vet jag inte varför jag kom in på skägg, för det var egentligen mustascher jag skulle prata om. Jag har alltid haft svårt för BARA mustasch; jag är precis som min pappa en "allt eller inget"-människa. Antingen både skägg och mustasch eller ingetdera. Trots det så måste jag få flika in (nu kommer poängen, håll i hatten!) att Johnny Depp, well obviously, passar fantastiskt bra i bara mustasch! Såg Donnie Brasco tidigare ikväll och där hade han mustasch. När han senare i filmen fick order om att raka av den blev jag besviken. Han hade kunnat vara en minst lika cool maffiaundercover med den.

Och jag hatar allt som böjs och går av.

Jag har kommit på en sak med mig.
Varje gång jag är uttråkad så går jag alltid ut i köket för att se om det finns något att äta. Detta händer flera gånger om dagen när jag är hemma. Det som är lite sorgligt är att detta kök sällan uppdateras med något i min smak, till exempel chips, godis eller något annat sliskigt. Härom dagen fick jag dippa KNÄCKEBRÖD i dippen som var kvar från min och Linnéas dipp- och vinkväll. Knäckebröd. Det är gott men jävligt skumt? IALLAFALL. Att jag så fort jag har tråkigt äter kan väl inte vara jättebra? Eller kanske. Beror på vad jag äter.
Nu blir det en Turkisk Peppar-glass. Inte jättebra kanske. Men gudomligt gott.